Sluttenta i sociolingvistik /Language management
Sluttenta Language management Catrine Blad, Kommunikatörsprogrammet vt15 Till denna uppgift börjar jag med att läsa kurslitteraturen och tänka ut en lämplig text att analysera. I och med att man skall använda sig av en myndighets text, väljer jag att fokusera på en text som kommer från Barnombudsmannen. Barnombudsmannen är en statlig Myndighet som har till uppgift att företräda barn och ungas röster i samhället. Jag väljer att analysera en intervju med Barnombudsmannen som publicerats på Myndighetens hemsida. Analysen behandlar sociolingvistik och enligt Bernard Spolsky är Sociolingvistik relationen mellan språk och samhälle, mellan användandet av språk och de sociala strukturerna av vilket språket finns inom (Sociolinguistics, Bernard Spolsky sid 3). Språket finns inom många olika sociala strukturer och på många olika plan. T.ex. finns det olika subkulturer som använder sig av olika språkliga uttryck, olika nationaliteter och etniciteter som använder speciella uttryck etc. För att definiera sociolingvistiken ytterligare; väljer jag att använda mig av Bernard Spolskys ord: ”Sociolingvist looks at the complex connections between the variations in the social groups that use it. Sociolinguistics is all about variation and seeks socially relevant explanations for regular patterns of variation in language use” (Sociolinguistics, Bernard Spolsky sid 5). Jag väljer att analysera Barnombudsmannens hemsida i min markroanalys, och i min mikroanalys av en text väljer jag intervjun med Barnombudsmannen. Intervju med Barnombudsmannen Intervjun handlar om den nuvarande Barnombudsmannens arbete och hans åsikter och tankar kring sin tjänst. Intervjun är skriven med en språknivå som är anpassad för vuxna personer. Men det är dock så att i detta fall vänder sig intervjun också till vuxna personer. I och med detta är språkvalet naturligt. Dock skulle det kanske kunna finnas en intervju med Barnombudsmannen anpassad för en yngre målgrupp också, som barn och ungdomar. Då hade de kunnat skriva texten på ett ”ungdomligare vis” och använda sig av mer slang och uttryck som är vanliga för ungdomar och lätta för dem att ta till sig. Intervjun med Barnombudsmannen Fredrik Malmberg är skriven på svenska. Målgruppen är svenskar, kanske framför allt vuxna personer som har ärenden som berör Barnombudsmannen. Den språkliga anpassningen som har gjorts utav texten är att Intervjun Hemtenta Language management Catrine Blad våren 2015 är i berättande form med en tydlig disposition av fråga- svar uppbyggnad. Eftersom målgruppen för texten förutsetts vara svenskar, blir svenska det språket som intervjun också är gjord på. Jag anser inte att de har glömt bort någon viktig målgrupp då de formulerade texten. I och med att intervjun vänder sig till vuxna personer och har ett ganska ”korrekt språk”, som det är skrivet på. Jag tror att texten når fram till de personerna som den är avsedd att nå fram till. Detta i och med att den är publicerad ganska centralt på hemsidan för Barnombudsmannen. Det jag anser är att man kan göra texten lite mer säljande och tilltalande i språket, så att den blir roligare att läsa. Just nu är den lite torr och ”torftig” Tilltalet i Barnombudsmannens text är ett vi och de till tal. Det vill säga att de använder sig av ett ganska neutralt språk och talar om sin egen verksamhet i ganska neutrala termer och använder ”vi” mycket. I och med att språket i texten är ganska neutralt, är det också beskrivande av verksamheten som står i fokus. Och kanske framför allt av Fredrik Malmbergs arbetsuppgifter och hur han ser på verksamheten som de bedriver. Men texten är uppbyggd som en intervju och intervjun är strukturerad utefter en berättande ton. Med fråga svar metoden som metod för uppbyggnaden av hela texten. Språket är inte väldigt avancerat men det är inte heller så lättläst, det ligger någonstans mitt emellan. För en nysvensk kan det förmodligen vara svårt att hänga med i hela textens innehåll på ett begripligt sätt. Men det är bara min egen tolkning av det. Texten skulle kunna skrivas om i en mer lättläst version, alternativt att man kompletterade med det. Eventuellt skulle det kunna skrivas en text på engelska också, för de medborgare eller personer som inte kan det svenska språket. Texten kan förenklas ordmässigt, men det är också det jag kan komma på. Svåra begrepp eller krångliga ord kan ersättas med en mer lättläst version, speciellt eftersom det är en myndighet som bidrar med texten, - där alla personer skall ha möjlighet att förstå den. Eftersom myndigheter skall skriva på klarspråk så mycket som möjligt, tycker jag att texten skulle kunna skrivas på en mer lättläst version. Enligt språklagen är svenska huvudspråket i Sverige. Detta fastslås i språklagen från 2009. Detta betyder i praktiken att alla som är bosatta i Sverige ska kunna ha tillgång till svenskan, samt att det skall användas som ett förstaspråk i myndigheter och andra offentliga organ i landet (Språklagen i praktiken sid 11). Jag kan inte finna att texten skapar ett vi de-förhållande mellan sändaren och mottagaren. Dock används ordet vi flertalet gånger i texten, men det är snarare en skiljelinje mellan myndigheten och medborgarna så att säga. Makroanalysen väljer jag att göra av Barnombudsmannens hemsida, hur de använder sig av språkliga uttryck och finesser där. Maktspråket på Barnombudsmannens hemsida är Svenska. Detta kan ses som ett naturlit val och perspektiv eftersom vi befinner oss i Sverige. Dock finns det möjlighet till att översätta hemsidan till andra språk också, det finns Hemtenta Language management Catrine Blad våren 2015 tillgängligt att översätta på engelska, på lättläst, på några olika minoritetsspråk; Romani, Jiddisch, Samiska, Meänkieli. Detta tycker jag är positivt eftersom myndigheten visar på att de bryr sig om andra språk och målgrupper också, och inte bara den stora svenska målgruppen. Det finns som vi kan se ganska många kombinationer av sociolingvistik; ämnen som språk och kön, språkplanering, språk och makt, språk och etnicitet, språk och nationalism, för att nämna några (Sociolinguistics, Bernard Spolsky sid. 7). Jag tycker att maktperspektivet är speciellt intressant att utgå ifrån när man analyserar Barnombudsmannens hemsida. Här ligger makten i de vuxnas händer, i barnombudsmannens fall och de är de som sätter agendan vad Barnombudsmannen skall ta upp och fokusera på. Även hur dialogen med barn och ungdomar ser ut bestämmer de vuxna, med dialogen tänker jag främst på chatten Barnombudsmannen har och så. Även ur ett nationalistiskt perspektiv kan det vara intressant att titta på Barnombudsmannens verksamhet. På bilderna på hemsidan är det mångkulturellt eller heterogena grupper av barn som visas. Detta tycker jag är positivt eftersom det visar på att Barnombudsmannen inkluderar barn med utländskt påbrå också och inte bara ”vanliga svenskar”. Det bidrar till en mångfald så att säga. Annars tycker jag att Barnombudsmannen på det stora hela tänkt på att de har två olika målgrupper, ur ett makroperspektiv. Detta visar sig inte minst på deras hemsida. Genom att de har kategorier som max 18, där under kan barn och unga hitta information som är relevant för dem. Bland annat finns där alternativ till ifall någon ungdom mår dåligt. Alternativen är: prata med någon vuxen, ta hjälp av någon i skolan, ring BRIS, kontakta socialtjänsten, Majblomman mfl. De skriver här på ett konkret språk som jag tror är lätt för barn och ungdomar att ta till sig. De förklarar och ger råd. Men utan pekpinne. En text är ingen skapelse ur intet, utan den refererar alltid till andra texter och genrer. Barnombudsmannens texter på deras hemsida, är under kategorin för ungdomar presenterade utefter målgruppen ungdomar. Också skrivet på ett mer lättläst sätt och vis, med enklare ord och klara resonemang. Till skillnad för på vuxensidan av webbplatsen där det är skrivet med ett mera abstrakt språk, med längre meningar och oftast också svårare ordval. ”En text är således ingen skapelse ur intet, för vilken det skulle fodras en språkkompetens som är oberoende av själva textvärlden, snarare är varje text och varje tanke i slutändan bara ett mikroelement i ett totalt text och diskursuniversum” (Föreläsning